POTS

POTS (Postural ortostatisk takykardisyndrom) är en form av dysautonomi. Med dysautonomi menas att det finns en störning i det autonoma (icke-viljestyrda) nervsystemet.

Det autonoma nervsystemet består av det sympatiska- och det parasympatiska nervsystemet och styr reglering av andningen, matsmältning, pupiller, puls och blodtryck, temperatur, tarmar och urinblåsa.

Det sympatiska nervsystemet aktiveras främst under stress och ökar hormonerna adrenalin och noradrenalin i blodet. Det parasympatiska nervsystemet aktiveras i vila.

Normalt anpassar sig kroppen efter gravitationen, det vill säga när en person reser sig upp i stående, ser kroppen till att snabbt pumpa upp blod till hjärnan så att den får ordentligt med syre. Vid POTS sker inte detta fort nog. Blod samlas i benen och hjärtat försöker kompensera detta genom att slå fortare och på så sätt få runt mer blod i systemet och förhindra svimning. På grund av detta uppkommer huvudsymtomet vid POTS – kraftigt ökad puls i upprätt ställning.

Både män och kvinnor, samt även barn, kan drabbas, men kvinnor är klart överrepresenterade. Oftast yngre kvinnor i åldrarna 15-50 år.

Den senaste forskningen tyder på att POTS kan vara en autoimmun sjukdom, vilket innebär att immunförsvaret vänder sig emot den egna kroppen. Antikroppar som normalt ska skydda oss från infektioner kan istället börja attackera olika organ i kroppen. Vid POTS har man identifierat några av dessa antikroppar och det är första steget till att också kunna hitta en effektiv behandling.

Symtom vid POTS:

  • Yrsel
  • Svimning eller nära svimning
  • Hjärtklappning
  • Huvudvärk och migrän
  • Allmän svaghet i kroppen
  • Fatigue
  • Darrningar och/eller skakningar
  • Kognitiva symtom som hjärntrötthet, koncentrationsnedsättningar, minnesproblematik
  • Bröstsmärta
  • Svårt att andas
  • Magbesvär som illamående, diarré, förstoppning, uppblåsthet efter måltid
  • Synproblem som dimsyn och svårigheter att fokusera blicken, samt torra ögon
  • Besvär med urinblåsan, behov av att kissa ofta eller svårighet att tömma blåsan
  • Försämrad sömn, svårighet att somna, frekventa uppvaknanden
  • Ökad eller minskad förmåga att svettas

Flera saker kan utlösa eller förvärra POTS. Bland annat

  • Värme tex efter en varm dusch eller varmt väder
  • Efter en måltid då mer blod går till magen för att hantera matsmältningen
  • Uttorkning
  • Alkohol som är både uttorkande och får blodkärlen att dilatera (vidga) sig
  • Plötsliga lägesförändringar som tex från liggande till stående
  • Längre stunder av stående eller sittande
  • Sjukdom och feber
  • Menstruation
  • Tidpunkt på dagen. Många med POTS är sämre på morgonen.
  • Motion (samtidigt som motion på rätt sätt kan minska besvären för en del)

POTS kan uppkomma efter en infektion, vaccinering, förlossning, sövning eller till följd av andra bakomliggande sjukdomar eller tillstånd. Det finns ett samband mellan hEDS och POTS, men i dagsläget vet man inte varför det är så. Det finns också ett samband mellan POTS och ME/CFS.

Diagnos

Att sätta diagnosen POTS kan vara svårt. Dels för att symtomen fluktuerar mycket och är värre i vissa perioder och dels för att okunskapen inom sjukvården i Sverige är stor vad gäller detta syndrom. Officiellt finns inte diagnosen POTS i Sverige idag då sjukdomen saknar diagnoskod.

Ett sätt att ställa diagnosen är genom ett sk Tilt test. Då spänns man fast på en slags tippbräda (Tilt betyder luta) där man först är i liggande position för att sedan resas upp i stående. På så sätt kan man se hur puls och blodtryck förändras. Man kan även mäta utsöndringen av signalsubstansen noradrenalin.

Om pulsen ökar mer än 30 slag/min eller om man har en puls på 120 slag/min eller mer inom 10 minuters stående, vid avsaknad av ortostatisk hypotension (blodtrycksfall) och tillsammans med andra symtom, så indikerar det på att man har POTS. För barn (under 18 år) ska pulsen öka med mer än 40 slag/minut.

Det är också viktigt att utesluta andra sjukdomar som kan ge liknande symtom, tex hjärtsjukdom.

Vanligt EKG visar oftast inget mer än episoder av takykardi (ökad hjärtfrekvens).

TIPS! Om du misstänker att du kan ha POTS, kan du prova att mäta din puls med en mobilapp. Mät vid olika tillfällen, både i liggande/sittande/stående. På så sätt kan du se om pulsen uppför sig som vid POTS och visa detta för din läkare för att få vidare utredning.

POTS går inte att bota om man inte kan bota den bakomliggande orsaken, men det går att hålla symtomen mer i schack med hjälp av mediciner och livsstilsråd.

Medicinering

  • Beta-Blockerare som tex Inderal, Bisoprolol, Metoprolol som håller nere pulsen.
  • Procoralan, minskar pulsen men lämnar blodtrycket opåverkat
  • Midodrin, påverkar kärlen så att de drar ihop sig och höjer blodtrycket
  • Pyridostigmin (Mestinon), hämmar nedbrytningen av signalsubstansen acetylkolin som förmedlar impulser mellan nerv och muskel.
  • Fludrokortison tex Florinef, ett läkemedel som påverkar salt- och vätskebalansen i kroppen.
  • Dexamfetamin tex Attentin, kan hjälpa vid hjärntrötthet och fatigue
  • SSRI (selektiva serotoninåterupptagshämmare) eller SNRI (serotonin- och noradrenalinåterupptagshämmare), kan hjälpa mot fatigue, hjärntrötthet och öka kärlens förmåga att dra ihop sig.

Leva med POTS

POTS kan vara en utmaning att leva med. Ungefär var fjärde person som har POTS är så påverkad att hen ej kan arbeta eller klara sina vardagliga sysslor. En del med POTS blir förbättrade, men de flesta måste lära sig leva med POTS, som i dag räknas som ett kroniskt tillstånd. Många kan dock uppleva förbättring och lindring av symtom genom mediciner och/eller livstilsråd.

  • Ökat saltintag till 3-10 g/dag
  • Ökat vätskeintag till 2-3 liter/dag (Det är också  viktigt att öka saltintaget samtidigt annars kan det bli elektrolytrubbningar som kan vara skadliga.)
  • Stödstrumpor
  • Ät hellre flera mindre måltider än några få stora
  • Tänk på att kolhydrater, koffein och alkohol kan trigga POTS-symtom. Känn efter vad som gäller för just dig.
  • Duscha inte för varmt eller för kallt. För en del kan det hjälpa att duscha på kvällen istället för på morgonen. Att sitta i duschen kan hjälpa.
  • Vid varmt väder kan hjälpmedel som kylväst eller kylmössa hjälpa
  • Då POTS kan triggas av att ha armarna ovanför huvudet kan hårtvätt vara svårt. Torrschampo kan vara ett alternativ eller att luta huvudet framåt vid hårtvätt.
  • Försök undvika trappor. Gå sakta och stadigt uppför trappan.
  • Försök undvika stress
  • Planera in tillräckligt med tid för vila och återhämtning, före och efter en aktivitet.
  • Anpassad motion och rörelse kan hjälpa och det är bra att stärka benmusklerna i möjligaste mån. Att träna i liggande är bättre för att inte trigga igång symtom. Samtidigt är det viktigt att inte överanstränga sig och hamna i ständiga försämrings cykler.
  • Olika former av hjälpmedel kan behövas som tex rollator, rullstol, elscooter, duschstol, arbetsstol etc
  • Undvik att stå stilla längre stunder. Om du måste stå stilla i tex en kö kan det hjälpa att trampa med benen på stället eller korsa benen.

Video om POTS

Här kan du läsa mer om POTS:

http://www.potsuk.org

http://www.dysautonomiainternational.org/page.php?ID=30

POTS och Dysautonomi

Vetenskapliga artiklar om POTS:

https://ehlers-danlos.com/wp-content/uploads/europace.euw154.pdf

http://jaha.ahajournals.org/content/7/8/e008351

https://www.ehlers-danlos.com/wp-content/uploads/Joint-Hypermobility-Syndrome-and-Postural-Orthostatic-Tachycardia-Syndrome-HyPOTS.pdf

https://onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1111/joim.12852?fbclid=IwAR3WVgDEM6Hw3pO77Fo9bCd-8-4U3lM-Ioa–5ctZBtXPx7IO0BqJiCBnYQ

Blogg:

http://helpalexandra.se/pots-dysautomi-och-autoimmuna-sjukdomar/

POTS – en autoimmun sjukdom?

Sidor på Facebook:

Syncope pots orthostatic

POTS dysautonomi Sverige – postural ortostatisk takykardi syndrom

POTS och Ehlers-Danlos syndrom

Annonser